Ansökningar om forskningsanslag måste innehålla tydliga beskrivningar av hur forskningen kan bidra till nytta och förändringar i samhället, så kallad impact. Det var ett huvudtema under den del av kursen som inleddes på Karlstads universitet.
– En nytänkande projektidé, hur man ska gå till väga och hur mycket pengar det beräknas att kosta räcker inte för att få forskningsanslag. Man måste kunna visa hur den forskning man ska bedriva kan innebära en förändring i samhället, säger Fredrik Östlin innovationsrådgivare vid Grants and Innovation Office på Karlstads universitet.
– Den kunskapen har inte alla doktorander och det är ett av skälen till att den här kursen behövs.
Samarbete mellan fyra universitet
För sjunde året pågår nu doktorandkursen inom ramen för Innovationskontoret Fyrklövern som är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet. I år deltar 18 doktorander från de fyra lärosätena.
Känsla av sammanhang
Lennart Karlsson gick doktorandkursen för två år sedan. Vid sidan av sitt avhandlingsprojekt utvecklar han idag ett labb med ambitionen att samla in reell kunskap om barn- och ungas digitala kompetens.
– Kursen fick mig att förstå vikten av hur min forskning och mina tidigare yrkeserfarenheter i livet kan bidra till samhällsnytta. Det gav mig en känsla av sammanhang när jag förstod hur min forskning kan och bör återföras till samhället.
Viktigt stöd för forskare
Innovationskontoret Fyrklövern där de fyra rektorerna utgör styrgruppen är arrangör av kursen.
– Att det finns sådant stöd uppbyggt på lärosätena har bidragit till att de akademiska och icke-akademiska perspektiven kan stödja varandra. Jag uppfattar dem inte längre som motsatser, utan alltmer naturliga förutsättningar för varandra. Det är viktigt även när jag söker forskningsanslag, säger Lennart Karlsson.